Paestum. Templen åt Hera (lat. Juno), övergudinna och maka till Zeus (lat. Juppiter), nämligen till vänster Hera II (av somliga kallat Poseidon/Neptunus- templet) och till höger Hera I. Besökarna känner sin litenhet ännu idag.Paestum. Blick genom de bredvid varandra liggande Heratemplen.Tempelgavel på Hera II. Rätlinjiga doriska kolonner med kapitäl (echīnus ’kudde’ och ábăkus ’kvadratisk platta’) bär upp arkitraven med triglyfer och metoper (ursprungligen prydda med figurer).Templet åt Atena, senare helgat åt växtkraftens gudinna Ceres, ligger nära det arkeologiska museet i Paestum.Paestum. Tempelområdet i vårregn: fikonträd och en skymt av templet Hera II.Paestum. Dykarens grav möter dig på en framträdande plats i det arkeologiska museet.Gäster i begravningsfesten i Dykarens grav. Med dryckesskålarna kastades vinskvättar mot ett mål – s.k.kóttăbos (ett sällskapsspel).I denna välbevarade villa i Herculaneum diskuterar dagens besökare hur dörrarna en gång fungerade.Herculaneum. Notera fontänen och bassängen (’impluvium’) mitt i husets ’atrium’, vidare bänkens lejontassar.Översiktsbild som visar hur man grävt ut Herculaneum under den nuvarande staden Ercolano-Resina.Den berömda väggmosaiken ’Neptunus med maka Amfitrite’ i en villa i Herculaneum.Vid den utgrävda villa rústica (vingård) i Boscoreale nära Neapel har man också restaurerat den antika vinodlingen. Den är nu återplanterad med räta rader av vinstockar precis som den såg ut år 79 e. Kr.Mjölkvarn på museet i Boscoreale. Museet har specialiserat sig på fynd från gårdarna på Vesuvius sluttningar.Också i Pompejis bagerier ser man liknande kvarnar. Trästänger fästes i de fyrkantiga hålen, så att kvarnen kunde vridas runt.I Herculaneum, liksom i Pompeji, fanns i gathörnen tavernor, värdshus eller inköpsställen för linser, nötter, bönor och torkad frukt, dvs. snacks. Vi vet inte exakt vad bunkarna (dolierna) i disken innehöll. Vinet förvarades i amforor på golvet. Varm mat lagades på spishällar och serverades ur gryta.Vid havet väster om Neapel ligger Cumae, en av de första grekiska kolonierna på italisk mark. Platsen har haft stor betydelse för spridning av grekisk kultur på den italiska halvön. Kustbild idag.Cumae. Högst upp på ett skogklätt berg möter du rester av ett Juppitertempel med sina romerska valv.Cumae. Dagens resenärer på väg mot ’Sibyllans grotta’ och nedgången till underjorden (det finns ytterligare två platser i Kampanien som sägs ha haft nedgångar till underjorden).
