Pompeji. Del av de Stabianska termerna med en vackert dekorerad yttervägg.Pompeji. Dekorationerna på badhusets yttervägg ser du här på närmare håll.Pompeji. Ett hörn av männens apodyterium (omklädningsrum) i de Stabianska termerna, med vackert utsmyckat tak och med praktiska ’nischer’ för kläder.Pompeji. Termerna värmdes upp genom ett välutvecklat system för tillförsel av het luft under golvet och bakom väggarna, s.k. hypokaust.I dagens Pompeji kan man på nytt vandra längs gatorna och ta sig över med hjälp av övergångsstenarna.Pompeji. Stenlagd gata med hjulspår, gångstråk och övergångsstenar. De senare korsar gatan med jämna mellanrum. Notera hjulspåren.Den privata ingången från trädgården till ’Villa Poppaea’, ett magnifikt sommarpalats i Oplontis i närheten av Herculaneum. Palatset har troligen tillhört Poppaea, andra hustru till Nero (kejsare 54-68 e.Kr.).Oplontis. I Villa Poppaea finns många väggfresker, bl.a. denna med teatermask och påfågel.I husen i Pompeji finner man väggmålningar som är gjorda med känsla för perspektivet och fortfarande sprakar av färg.Nu som då är gatan i Herculaneum en mötesplats.Vi känner fortfarande kraften hos gestalten i golvmosaiken i ett bad i Herculaneum.I Neapelmuseet finner man på en vägg den s.k. Alexandermosaiken, som ursprungligen täckt golvet i ett rum i Faunens hus i Pompeji. Mosaiken visar kraftmätningen mellan den unge kung Alexander av Makedonien och perser-kungen Darius i slaget vid Issos år 333 f.Kr. Trots numerär underlägsenhet vann Alexander segern och fortsatte sedan till Egypten. Nationalmuseet i Neapel. Del av Alexandermosaiken, här Alexander.Nationalmuseet i Neapel. Som hästarna avslöjar (de har redan vänt) kommer Darius snart att fly för Alexanders anstormning. Notera även den starkt förkortade hästen i mitten som visar bakdelen för betraktaren.Nationalmuseet i Neapel. Detalj av föregående bild på den påbörjade reträtten.Pompeji. Numera finns en kopia av Alexandermosaiken på mosaikens ursprungliga plats i Faunens hus. Förlagan till originalet från ca 100 f.Kr. har varit en grekisk målning från ca 310 f.Kr.
